Superfredde

Jag satt nyss och läste några bloggar som nämt allt om självkänsla och självförtroende som finns att nämna, de berättade sina egna berättelser osv, att alla haft det jobbigt på något sett och sådär.. Men om jag ska vara ärlig har jag aldrig blivit mobbad på något sett, eller iaf inte ur min egen synvinkel och det är det som är så viktigt. Vad jag själv tycker och upplever, vad jag tar åt mig eller inte gör..

Jag var riktigt tjock när jag var liten, hade en riktigt rund "vällingmage" länge och visst var jag medveten om det, redan då (runt 6 år).. Hur sjukt är inte det. Men det hade inget med vad någon hade sagt utan vad jag själv tyckte och så har det alltid varit, att det jag tyckt är det som har haft någon betydelse. Jag ahr alltid haft tillräckligt starkt självförtroende att skita totalt i vad andra tycker om mig, jag är den jag är och ska någon få ändra på mig? Nej!

Det är klart att jag har blivit påverkad i mina val, kläder intressen osv, men det var för att jag insåg att det fan var snyggt eller kul osv, inte för att jag skulle vara cool eller nått.

Och så är det fortfarande, jag kan ta hur mycket skit som helst istortsett utan att bry mig, för om någon skulle säga "åh vad tjock du är", så skulle jag inte bry mig, för jag har redan MIN uppfattning, och den är att det finns en del att ta bort men jag är ändå rätt nöjd. Så varför bry sig?

Så därför är det så "lätt att vara mig" (HAHA ;)), för att jag har som en skyddsbubbla, bara mina åsikter räknas och resten studsar bort igen. Dock är det både på gott och ont, allt positivt studsar också bort.. för det är ju fortfarande bara min åsikt som räknas..



Alltså det spelar ingen roll hur du ser ut för hur du kan må, utan hur din självbild ser ut. Skit i resten av jordens befolkning, 99% klassas ändå i kategorinman inte vill känna.. ;)

(kan tillägga att detta typ handlar om kropp, personlighet, hur jag är, kläder och utseende men inte åsikter. För med åsikter lyssnar jag, tar till mig men ändrar mig väldigt sällan xD)

Och det är också därför jag så sällan bråkar med kompisar, för jag "bryr mig inte" "orkar inte" "jag tycker som jag tycker skit samma alla har olika åsikter" just därför. Jag tror jag har bråkat med mimmi en gång (var något töntigt när vi var kanske 10?), och tjej gänget en gång, när vi skulle till elverket (HAHA) Sen är det väl några småsaker bara.

Haha sorry, är trött så blev flum flum, tror de flesta som känner mig vet att jag ändå inte bryr mig om så mycket (är ju trotts allt rätt lat ibland)